Hjortdjur


Hjortdjuren utgör en stor grupp bland de partåiga hovdjuren. En av de få arter som har domesticerats är renen. Som jaktbyten är många hjortdjur mycket viktiga.

Hjortdjuren (Fam. Cervidae) är en av de stora familjerna bland de partåiga hovdjuren (Ordn. Artiodactyla). Med modern artindelning kommer hjortdjuren att omfatta ca 34 arter fördelade på 14 släkten. Det största och mest välbekanta släktet är Cervus (10-tal arter), med bl.a. kronhjort och dovhjort. Hjortdjuren är genomgående växtätare. De flesta lever i skogs- och buskmarker och äter i stor utsträckning färska skott, blad osv. Naturligtvis äter de även gräs, örter och liknande, men i långt mindre omfattning än t.ex. slidhornsdjuren. Hjortdjuren är idisslare. Handjuren har horn (utom hos vattenrådjuret) och hos renen har även honorna horn. En gång om året fälls hornen, och nya växer sedan ut, så att de är klara till brunsten. Hornen blir större med åren, för att nå ett maximum när djuret är ”i sin krafts dagar”, därefter går de på retur. Svansen är som regel kort och oansenlig. Lättklövarna är välutbildade.

Hjortdjuren finns i huvudsak i Europa, Asien och Nordamerika. I de stora ekosystemen i Sydamerika spelar hjortdjuren en obetydlig roll, och i Afrika är deras närvaro försumbar. Där finns endast en obetydlig rest av kronhjort i gränstrakterna mellan Tunisien och Marocko. I den australiska regionen finns det inga hjortdjur med spontan förekomst, men omfattande inplanteringar har förekommit.

Hos hjortdjuren har hannen horn (även honan hos renen). Hornen fälls årligen, växer ut på ca 16 veckor och bärs seden i ca 6 månader. Hornens funktion torde främst vare som vapen i kampen om honorna. Under tillväxten är hornen och den vävnad (basthud) som omger dem rikt försedde med blodkärl, som snörps av när hornen är färdiga.

Basthuden skrapas seden av (fejas) mot träd och buskar.

Hjortdjurens horn blir allt större med åren. När hornen är fullbildade, säger man att hjorten är kapital. På ålderns höst minskar hornkronan åter i omfång. Man kan inte avgöra ett djurs ålder på antalet taggar.

Andra året brukar den första framåtriktade taggen (ögontaggen) finnas, andra till tredje året även tagg nummer 2 (istaggen), därefter den tredje taggen (mellantagg) och i toppen ett varierande antal krontaggar. Hornens form är individuell och skiljer sig mycket åt mellan arterna.


Skriv en kommentar


Hjortdjur.se - För dig som vill lära dig mer om hjortdjur